Sandra Wahlgren

       
Den här blicken var precis va jag va rädd för att få se när jag åkte dit. I ett rum på ca 20 kvm hoppade det runt lemurer fritt. De var uppbyggda träd där de hoppade mellan grenarna och satt och mysade med varandra. Men i ett träd satt den här. Och han satt med samma tomma blick hela tiden. Det gjorde ont att se. Det fick mej att skämmas över att jag va där. Johny sa att han nog bara värmde sig i lampljuset. Men jag tvivlar rätt starkt på det. I samma rum var det två fåglar. Den ena flög varannan minut runt i rummet. Men alltid samma runda. Runt, runt, runt. Får man verkligen ha det så här?? De andra djuren såg ju ut att må bra. Och det var fint de hade gjort i rummet. Men Djur som är gjorda för större utrymmen ska fan inte sitta så här. Jag bara hoppas, hoppas, att de inte sitter i samma rum dag in och dag ut och ser på när folk kommer och tittar, pekar och tar kort på dem. Jag vet inte hur ni känner. Men ibland skäms jag över att vara människa..